Ikväll, eller mer bestämt i natt, är det dags att tänja på gränserna igen. Kl 00:00 natten mot lördag går startskottet för High Coast Ultra, ett lopp över 129 km längs Höga Kusten leden från Örnsköldsviks centrum till Höga Kusten Bron. Jag är anmäld.
Mitt längsta lopp är Ultravasan 90 km förra hösten. Det här loppet är inte bara längre, det är många fler höjdmetrar dessutom. Jag tror att vasaloppet hade ca 900 medan High Coast Ultra bjuder på hela 3678 meter uppför och lika många nedför.
Tränat idioten upp-å-ner på Omberget
Höga Kusten kan bjuda på fina utsikter med backig terräng. I Umeå-deltat vid Obbola och Holmsund, där jag bor, är det mestadels lågland. Det finns många fina stigar och grusvägar att springa längs men de är långt ifrån kuperade.
Vi har en slalombacke på Omberget i Holmsund med ca 45 meters fallhöjd. Om man springer upp och ner för berget 22 gånger får man ihop 1000 höjdmeter! De allra flesta kanske inte ens skulle tänka tanken, men en ultrahjärna tänker ultratankar…
Jag har kört flera pass denna vår upp och ner för det berget. Tänker att om man inte klarar psykologiskt att genomföra ett sånt träningspass, då klarar man inte att springa över 100 km heller och sätta en fot framför den andra i över 10 timmar i sträck.
Det längsta passet på Omberget har varit på 3 timmar och då fick jag ihop 1340 höjdmeter över en total sträcka på 29 km. Roade mig med att räkna ut en ratio mellan höjdmeter och kilometer. Omberget bjuder på 46 höjdmeter / kilometer löpning. Hur står sig det med Höga Kusten ledens 3678 meter över 129 km? Svaret är 28,5. Omberget vinner!
Träningen i övrigt har överlag gått bra denna vinter och vår. Utsikterna blev något grumlade då jag under en hårdvecka för en månad sen fick riktigt ont i vänster knä. Var tvungen att avbryta ett längre löppass och tog mig nästan inte hem. Vilade i tre dagar och tankade upp kroppen med massor av nyttigheter. Körde också en kur med juice innehållandes färsk gurkmeja och ingefära. Smög igång med kortare pass och stegrade passens längd från dag till dag. Det gick bra! Idag känner jag inget i knät längre och det har hållit för 35-40 km löppass. Har inte provat nåt riktigt långt, men tänker att det är gott nog testat för att ställa mig på startlinjen i High Coast Ultra.
High Coast Ultra kort översikt
Starten går som sagt kl 00:00 fredag natt mot lördag. Starten är på Örnsköldsviks torg och målgången vid Höga Kusten hotell vid Höga Kusten bron. Sträckan är 129 km för det långa loppet och 75 km för ett något kortare ultralopp med start vid Skulebergets fot.
Terrängen är väldigt varierande och bjuder på både 38% stig, 47% grusväg och 15% asfalt. Längs banan finns flertalet obemannade vätskestationer med ca 12-20 km mellanrum. Matstationer finns vid 4 platser längs banan. Man får skicka två dropbags till någon av de tre tillåtna ställena.
Förra året sprang vinnaren i mål efter 16 timmar. Det finns cut-off tider och man får som längst hålla på i 26 timmar. För mer info, se www.highcoastultra.se
Mitt upplägg för loppet
Precis som för Ultravasan förra året så är mitt mål att först och främst komma i mål. Jag ser det som ett äventyr och utmaning. Är inställd på att det kommer ta lång tid, kräva mycket av både kropp och sinne och att det gäller att anpassa farten extra noga utifrån terrängen. Eftersom jag aldrig sprungit så här långt förut med så många höjdmetrar har jag ingen aning om vilken tid som är rimlig. Jag satsar på att gå i mål helt enkelt!
Jag kommer att springa med en nyinköpt löparryggsäck med plats för två vattenflaskor á 60 cl och ett par fack framtill för bars. På ryggen finns ett större fack med plats för annan nödvändig utrustning som mobil, första förband, extra proviant och kläder.
Tänkte att jag skulle använda min tidigare erfarenhet från långlopp och inte springa med alltför mycket vätska. Ultravasan sprang jag med 3 L vätskeblåsa och det var på tok för mycket när det fanns vätskestationer längs hela banan. Nu är det något längre emellan på det här loppet, men 1,2 L bör räcka och stationerna får utgöra en påfyllnad även för magen.
Jag tänker skicka en dropbag till 54 km vid Skulebergets fot. Då har natten passerat och det kan vara skönt att byta tröja, strumpor och så behöver jag fylla på väskan med nya energikakor. Kommer också att stoppa ner kokosvatten i båda väskorna. Den andra väskan har jag funderat mer kring men det lutar åt att skicka den till sista stoppet vid 109 km. Tänker att det är där som gränsen är nådd och att det behövs lite fejkad omstart för att komma över den. Med ny tröja, strumpor och kanske andra skor kan man kanske lura hjärnan och tro att träningspasset nyss startat. Vi får se hur det går med det…
Tre saker jag ser fram emot med spänning
- Att få uppleva det vackra landskapet längs Höga Kusten
- Att få träffa likasinnade före, efter….och kanske nån gång under loppet också
- Att få uppleva hur det är att komma ur en rejäl svacka, och då menar jag fysiskt och mentalt.
Har läst och hört om att många ultralöpare får en stark känsla av att ha kunnat kämpa sig igenom en svacka och att de ”kommit ut på andra sidan”. Låter lite flummigt. På Ultravasan var min kurva rent ansträngningsmässigt ett ganska rakt streck fram till 65-70 km, sen gick det bara nerför tycker jag. Kände aldrig att det vände riktigt. Så vi får se om det här loppet kan bjuda på något nytt.
Tänker jag avslutar med ett ordspråk från löparfolket Tarahumara
When you run on earth,
if you run with the earth,
you can run forever.
Får bli mitt mantra genom den regniga natten, uppför de klippiga bergen, längs de grusiga skogsvägarna och över stock och sten.
