Sitter här och har just sett över utrustningen för morgondagens ultralopp. Salomon Trail Tour är på besök i Umeå och imorgon körs det första ultraloppet i terräng i Umeå. Det blir min första start i ett ultralopp!
För lite drygt ett år sen tog jag upp konditionsträningen igen, 13 år efter att jag la ner min karriär som längdskidåkare. De första löppassen gick tungt och det var kämpigt att springa 5 km.
Nu, 15 månader senare är det dags att slå nytt rekord i löpdistans för min del. Imorgon ska jag springa Salomon Trail Tour Ultramarathon – 48 km i terräng!
Sundlinska gården i Tavelsjö – Bräntberget i Umeå
Starten sker kl 9.00 imorgon söndag 15 september. Jag och övriga 125 deltagarna har fått en kartskiss över dragningen. Till större delen går loppet längs den vackra Tavelsjöleden, som jag skrev om i ett tidigare inlägg.
Jag har sett över min utrustning och införskaffat en del obligatorisk utrustning samt energitillskott att äta längs vägen. Jag kommer att springa med i stort sett den utrustning jag alltid har på träning. Vätskeryggsäcken från Camelbak (Octane XCT) kommer jag att fylla med 3 L vatten och ett gäng geler och energibars. Det lilla facket på baksidan rymmer det mesta av den obligatoriska utrustningen som alla måste ha:
- Första förband (sterila kompresser, binda, plåster)
- Mobiltelefon i vattentät påse (Zip-lock)
- Plastficka för karta
- Vindtät jacka (fäster jag i strapbanden på baksidan)
Mina målsättningar med loppet
Den primära målsättningen att slå nytt personligt distansrekord. Det längsta jag tidigare sprungit är 44 km, vilket jag gjorde i våras. Den gången var det på en helt platt sträckning och mestadels asfalt.
Terräng och asfalt påverkar löpningen på lite olika sätt. Det mest uppenbara är att hastigheten blir lägre i terräng, vilket gör att den totala tiden i rörelse blir längre. I skogen blir det också betydligt mer löpning i kuperad terräng, något som jag tycker gör det lättare rent psykologiskt. Längs asfaltsvägar händer det inte så himla mycket, vilket gör att eventuellt negativa tankar lättare får fäste.
Jag kommer att känna mig nöjd bara jag tar mig i mål. De senaste två veckornas löpning gör att jag känner mig ganska övertygad om att klara av det. Efter att ha följt diskussionerna och uppsnacket kring loppet på Facebook har det börjat figurera andra målsättningar i tankarna. Det diskuterades bland annat om hur de skulle lägga upp loppet, medelfart, totaltid m.m. Det är ju absolut inte så att jag börjar tro att jag ska nå nån hög placering i loppet, absolut inte. Däremot inser jag ju att den fart jag haft på mina långpass är helt okej.
Den sekundära målsättningen är därför att springa hela vägen och hålla mig under 6 min/km i snitt. Vissa branta partier i början och vid Hamptjärnsstugan kommer det säkert gå långsammare, men det finns många lätta partier längs grusvägar där farten blir högre. Vilken placering den sekundära målsättningen leder till är ju inget jag kan påverka, men jag hoppas att jag undviker sistaplatsen…så det får väl bli den tertiära målsättningen då ;-).
Vädret ser ut att bli helt okej. Kring 15-17 grader och soligt. Kan bli en härlig dag ute i skogen och denna gång med sällskap längs stigarna – trevligt!
