Idag har jag tagit en liten chansning, men jag orkade inte vänta ut den dumma hostan jag dragits med efter den förmodade Mycoplasma-infektionen. Det var över en månad sen jag hade på mig löparskorna – oj,så skönt att dra på de igen! De satt lika lätt och ledigt som jag kom ihåg.
Tog en kort runda bara för att se hur kroppen svarar på ökad ventilation och blodgenomströmning. Låg och tassade i 4 km på 5-minuters tempo. Nu har det gått 1-2 timmar efter passet och det känns helt okej. Förhoppningsfullt ser jag fram emot att öka på till 10 km nästa pass – kanske redan på onsdag?
Även om mörkret tagit över i timantal per dygn nu och lite snö skulle lysa upp något så hoppas jag på några veckor till utan snö faktiskt. Skulle vilja klara av en 30 km runda innan snösäsongen träder in. Till nästa år sätter jag målet att försöka klara av min första maratonsträcka och för att göra rätt för bloggens namn ska jag om kroppen och träningen går bra även göra en satsning på en ultradistans. Med rötter i Östersund och närhet till fjällen tycker jag Fjällmaraton ser lockande ut.
